Jag tror starkt på NA, jag är en medlem i gemenskapen.

När jag mådde som sämst gick jag på möte varje dag, ibland två gånger om dagen.

De hjälpte mig, satan vad de hjälpte mig.

Jag tror på NA, de fungerar verkligen för de som ger sig in i de till 100%.

Däremot är jag inte där i tillfrisknandet just nu där jag är behov av NA.

Kanske för ja är lite aktiv, jag tar ett glas vin en lördag när jag är barnledig. Ska jag ta en vit bricka varje gång då? Jag orkar inte räkna dagar och jaga brickor. Jag knarkar inte. Räcker inte det?

Måste jag gå på möte varje dag ändå??

Gör jag fel?

Det känns inte så.

Men andra i NA får mig att känna så, dåligt samvete för att jag inte går på möten. Det ska jag ju inte ha så länge jag fortsätter att tillfriskna.

Nej, ja ska inte ha nån NA ångest.

Jag jobbar på bra ändå.

Min bror, min bästa vän.

Vi är ett igen.

Jag känner riktig lycka för första gången på ett år.

Han las in igen idag, de går som de går. Jag ber för hans tillfrisknande, för hans sinnesro.

Hur det än går har vi varandra igen.

Jag kan andas en helt andetag igen.

Mitt tillfrisknande går bra. Jag drack lite vin i lördags, känns inget konstigt.

Går inte på möten nu, konstaterat att jag inte är i behov av dom just nu, kanske längre fram.

Jag tar det som de kommer, tänker inte pressa mig själv när det faktiskt gå bra.

Mitt liv är fyllt av kärlek just nu.