Direktlänk till inlägg 28 november 2010
En någorlunda lugn natt utan mardrömmar iaf. Skönt att bara få sova och drömma vanligt, en lyx för mig nuförtiden...
Tänker mycket på det med Dysmorfofobin va jävla handikappad jag är. Det är den som gör att jag ligger närmast ett återfall just nu tror jag. Jag är så vilsen i mig själv och mitt utseende att jag inte vet varken in eller ut. De enda stället jag kan gå till nu och känna mig någorlunda trygg nu är NA. Jag börjar känna mig trygg där.
Jag är verkligen handikappad med min diagnos. Jag vill veta hur jag faktiskt ser ut. Jag försöker intala mig själv att jag duger, det är ju boktsavligt talat som att prata med en vägg. Jag kan lixom inte tänka mig på att dra iväg och träffa vänner och hitta på något eller så. För jag kan bara inte. Jag vet ja INTE hur jag ser ut.
Detta får mig att tänka att om jag skulle ta nåra pix spelar det ju ingen roll. För att åka på en date tex, ta några pix, det är ju ändå ingen som märker... Då bryr jag mig inte så mycket om hur jag ser ut, eller tycker iaf att jag ser ganska ok ut i spegeln. Att åka till C och ta några bärs och någon pix, fast han skulle aldrig låta mig.
Men jag vet ju med mig att det är ju bara för mig själv jag ljuger. JAG SKA INTE.
Men tankarna finns där. Fan jag har nog drogsug idag märker jag. De sköna är att jag vet att jag inte kommer droga idag.
Jag har äntligen tatt bort honom från facebook, han kallar mig hora öppet på facebook, det är INTE ok, han skrev det mellan raderna, de tog mig ett par dagar att fatta det. Men nu när jag verkligen fatta det så finns det bara en sak att göra och det är att ta bort honom. Fan va ont de gör, på facebook lixom, han hade lika gärna kunnat stått med en skylt på stan. Det visar vad han verkligen tycker om mig.. Jag som älskar honom. Han tycker jag är ett luder...
Det gör ont som fan...
Han är borttagen nu iaf. Jag måste släppa honom nu. För gott.
Bara för idag ska jag vara drogfri oxå.
Drogsug idag. Ibland vill jag bara släppa allt. Lämna sonen där jag vet att han har det bra och leva ut mina behov. Jag har behov, jag har ett beroende. Beroende sjukdomen som dom så fint uttrycker de i NA... Jag har tagit fler tabletter än o...
De känns som jag har så mycket tankar, ångest och känslor inom mig så jag ska sprängas. De bara byggs på, byggs på och byggs på. Jag vet liksom inte hur jag ska få utlopp för de. Jag är inte direkt en känslosam person som gråter o lever ut mina kän...
Jag har sån ångest så de känns som jag skulle kunna göra vad som helst för att få slippa. Inte bokstavligt då. Tankarna går till att jag vill bli en bättre mamma, jag gör så gott jag kan, men man kan ju alltid bli bättre. Jag vill va bästa mamm...
Jag tror starkt på NA, jag är en medlem i gemenskapen. När jag mådde som sämst gick jag på möte varje dag, ibland två gånger om dagen. De hjälpte mig, satan vad de hjälpte mig. Jag tror på NA, de fungerar verkligen för de som ger sig in i de ti...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | ||||||||
|