Försöker sätta fingret på vad det är jag känner, så kom det förut när jag skulle skriva min läxa som min sponsor gett mig. En bra och en dålig dag. Jag kunde inte skriva den idag, för en bra dag för mig idag hade vart sommar, hav, sol OCH droger.. Alla sorter. Aktiva vänner, barnledig såklart och bara köra på. Som i somras. Köra på fullt ut, utan avslut, mysigt är de enda ordet jag kan beskriva det. Det är ju det som ska vara den dåliga dagen för i helvete!!

Fuck it.

Saknar Mangan med, varför kan jag inte bara släppa honom?? Jag älskar honom. Idag älskar jag även tanken på att få knarka med honom, ifred.

Va fan är det för fel på mig, jo jag vet. Jag har beroende sjukdommen.

Jag har inte gått på möte idag, det märks både på utsidan och inom mig, rastlös själ. Det gör ont i mig. Ber om sinnerso, det har jag ingen alls idag.

Gud ge mig sinnesro, att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden...

Jag har två bröder.

Den ena är den duktiga som lever upp till ALLA krav. Flickvän, jobb, ja, allt de dära.

Min andra bror är min bästa vän, han är aktiv. Vi har sjukdommen båda två.

Vi är som tvillingsjälar, som själsfränder, ja, precis så. Vi delade allt.

Men det funkar inte att va aktiva syskon. Han träffade en tjej, som var min inneboende ett tag, dom var aktiva tillsammans. Dom trampade in på mitt space, knarkade hemma hos mig, bakom ryggen på mig. I MITT hem. Jag kom på dom. Jag hade varit hemma hos "honom". Istället för att sitta hemma hos min bror hade dom valt att vara hemma hos mig. Jag kom hem med min son och hela lägenheten var upp o ner vänd. Gardiner var ner rivna, allt var kaos. Jag såg även blodfläckar lite varstans. Hon hade då försökt hjälpt honom sätta en panna..

Då såg jag rött. Jag kan inte med tanken att min bror bankar. Jag visste att han gjorde det men inte kunde själv. Att hon skulle hjälpa honom fick mig att bli galen.

Han hade tre  självmordsförsök bakom sig, två med jonket, skulle hon hjälpa honom med det fjärde sen då?

Alla hennes grejer flög ut genom fönstret och dom genom dörren. Har inte pratat med min lillebror på 9 månader nu. Det är som ett stort tomrum inom mig. Jag vet inte om de är tillsammans längre, om han är aktiv just nu eller inte. Jag hör rykten då och då. Jag har smsat han någon ggn då och då, bett han att höra av sig, talat om att jag saknar honom, utan respons. Saknar honom lika mycket som jag saknar min far. Hatar henne. Men ingen idé att harmas henne, hon är för dum för sitt eget bästa ändå.

Jag vill ha min bror tillbaka, men tvivlar på att det nånsin kommer ske. Dagen efter jag hade slängt ut dom ringde han min bästa vän och sa att jag hade fått en psykos, han har aldrig sett mig så arg. Jag sa och gjorde saker jag aldrig gjort förut, så jag kan förstå att han trodde det. Jag har nog aldrig varit så arg heller. De hade ju för fan skändat mitt och min sons hem. Henne kommer jag aldrig förlåta. Men lillebror vill jag ha tillbaka igen....Undra om det nånsin kommer ske?? Det värsta är väl egentligen hur de flesta bagatellsierar detta utifrån sett. De aktiva vännerna. Jag du kanske hade någon sorts psykos.. Fuck that. Låt någon annan knulla ditt hem o din lillebror...

Jag tror jag hoppar möte idag, inte bra ja vet, nya tag imorn. Ber om sinnesro hemma.

Inget hört från honom, ja tror ärligt talat han fattade att de inte var någon bra idé och satte stopp för det själv, jag gillar det inte innerst inne, men vet ju själv att det är bäst så och accepterar det. Inte fan tror jag han ligger sömnlös för de som jag gör. Fyfan....