Dysmorfofobi (BDD) (en. akronym för Body Dysmorphic Disorder), kroppslig dysmorfofobisk störning, en psykisk störning som innebär "inbillad fulhet".

Störningen innebär att man har en bild av sig själv som inte stämmer, samt att man lider extremt mycket av sitt utseende, i så stor utsträckning att det sociala livet blir lidande. Oftast ter sig detta i extrem utseendefixering och ibland till följd av det social fobi. En av ca 100 utvecklar sjukdomen dysmorforbi (BDD). Därmed kan man säga att dysmorfofobi (BDD) är en ganska vanlig sjukdom. Syndromet är lika vanligt bland män som hos kvinnor. Det finns hypoteser om att mellanbarn drabbas mer än andra syskon, men finns ingen forskning som belägger denna fakta ännu.

Vanligtvis föranleder syndromet att "ritualer" formas, till exempel utför olika skönhetsbehandlingar, tränar onormalt mycket, brukar anabola steroider, gör plastikoperationer etc. vissa drabbade anser sig "beroende" av just plastikkirurgi. Även övrig kroppsmodifikation och tatueringar är inte ovanligt.

Situationen för dem som lider av störningen och därmed innehar denna föreställning om sig själva är i de allra flesta fall ohållbar i längden. Den drabbade gör sig själv mer och mer isolerad, för denne är fullt upptagen med sitt utseende. Det börjar med att man förskjuter kolleger och andra sekundära människor, men efter ett tag så börjar man även värja sig för de som tillhör den innersta kretsen (familj och nära vänner).

En person som är drabbad av störningen kan lida så mycket att denne inte kan sköta ett normalt liv. Ofta hakar den drabbade upp sig på vissa kroppsdelar, till exempel näsan, och vissa undviker att visa sig i vinklar som gör att denne tycker sig se motbjudande ut i, vilket kan leda till ett för utomstående mycket underligt kroppsspråk och beteende.

Taget från Wikepedia, hoppas man får göra så, kan inte beskriva det bättre själv...

Jag önskar jag kunde ha någon som helst hum om hur jag såg ut, att jag kunde se något av det andra ser och det som faktiskt står framför spegeln... En enda dag kanske..

Ser bara fel eller ingeting alls, fucking hate it. Kuratorn ska sätta mig på en kroppskännedoms kurs, vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det kanske kommer vara bra för mig, vem vet??

Jag vill gärna få ett grepp om min kropp och hur jag egentligen ser ut, bakom tattueringar operationer osv.

Theralenet är min bästa vän idag. Bara för idag  

Fan va jag harmas då. Hycklare är nog nåt bland det värsta som finns. Säga en sak, mena en annan och göra tvärt emot själv. Fuck it. Stå för din sak.

Harmas på meningslösa delningar oxå, soppa o skit till din sjuka lilla syster, who cares, ah, deras problem är oxå problem, jag vet...

Att vara nr 2 då. Det har jag fått vara allt för många ggr, jag måste banka vett i mig själv och inse att jag bara duger som nr 1. Som med honom, jag var nr 2 i över ett halvår, hans tjej drog till Norge på söndagen, då kom jag o sonen och stanna till torsdag tills hon kom hem. Japp, så va de i över ett halvår och jag aceptera de. Jag skulle nog kunna göra det igen, hur jävla puckat är inte det då?? Iaf med just honom. Älskar jag honom? Är det det som är kärlek då? Inte från hans sida sett såklart.

Jag har sån jävla ångest idag, känns som ett stort svart hål inom mig, helt kall. Har jag drogsug? Jag tror det, vill stänga av. Men har kommit så långt att jag insett att de finns inte på kartan att göra det just nu iaf.

Bara för idag ska jag klara det oxå....